.::lite mer om idag::.
Jag är nu hemkommen sedan 45 minuter sedan, ni kanske undrar hur det gick för mig på hos doktorn.
Första frågan jag fick typ var om jag är gravid, vilket jag inte är eftersom jag hade min "vecka" för 1 vecka sedan. De tog blodprov på mig och samt blodtrycket. Doktorn tryckte på hårt på min mage och frågade om jag hade ont (klart att jag får ont när han tycker så haha..). Slutligen visade alla värden normalt men jag fick hämta ut 2 medeciner som jag ska äta nu tills de är slut, 2 tabletter 2 gånger om dagen. Min man har nu gått till jobbet igen så det blir ingen mat förens efter 10 (ska jag klara det haha..)..
*Här är lite bilder ifrån Adana*
.::lite om idag::.
Snart kommer min man från att ha jobbat från klockan 9 då ska vi gå till doktorn för att höra om min knasiga mage. Sen måste vi gå och handla lite med (måste köpa godis och sen får jag se vad ja ska äta idag)
så det blir ingen stranden men man kan inte ligga där varenda dag eller i alla fall inte jag, då blir jag lite crazy haha.. Sen börjar mannen igen vid halv 6 tror jag för att sedan jobba till 10.. Jag borde vara glad för hans jobbtid men vill ändå ha han i mina armar en längre tid än den vi får men som sagt, här i Turkiet är det inte så..
.::adana och ankara::.
Under 1 veckas tid så har jag och min man varit i både Adana och Ankara.
I Adana gjorde vi i ordning alla papper inför Svenska Ambassaden i Ankara eftersom min älskling skulle på intervju (vilket han var igår). Ramazan skulle egentligen intervjuats utav Hakan men istället fick han en sån hemsk tjej att ni bara skulle veta
(vill bara glömma henne nu och hoppas på svar från Migrationsverket så snart som möjligt).
Allt det här har kostat oss kanska mycket, allt som har med viktiga papper att göra och att även förlänga älsklingens pass. Och fortfarande har vi ännu inte förlängt mitt visum..
Pengar är och kommer aldrig vara kul. I alla fall om man tänker det ekonomiskt för oss. Jag ska börja jobba här men nu är saken den att turismsäsongen är snart så gott som slut vilket resulterar till väldigt få jobb här.
(Vi får se om vi får komma till Sverige eller inte..)
Huvudsaken är den att jag hittat person i mitt liv som betyder allt för mig och jag likaså för honom. Vi kan inte leva utan varandra och vi älskar varandra något sånt obeskrivligt.
Mer om Adana: Vi sov hemma hos en utav hans bröder, positivt för en sak - inga hotellpengar men
negativt för så många andra saker som t.ex. när man ska duscha för att få varmvatten så måste man värma det själv via spisen. Efter det går man in i ett litet rum och ställer häller "hinken" med varmvatten i en annan stor hink för att sedan med hjälp av någonting kunna hälla det över sig, min man hjälpte mig haha.. sitter ner gör man också (om man vill det - på en plaststol xD)..
Sen mina kära läsare har jag gått på en turkisk toa, ja jag har gått på en sådan innan men inte gjort ni vet, "nummer två". Det var nog något utav det hemskaste jag varit med om, om man nu inte är bra i magen heller.. Fina saker såg jag på "toaletten" med, vad säger ni om en äcklig stor snigel? En ödla? En kackerlacka?..
- "It is normal here in Turkey", säger min man. - "Äcklig!" säger jag haha..
Hans syster har det inte så jättelätt nu, jag lider med henne. Jag kan inte skriva om allting här på bloggen eftersom det handlar om min mans familj och annat - inte om mig.. Lite privacy..)
Sista kvällen vi spenderade med hans familj var inte särskillt bra, jag har aldrig sett min man så upprörd och arg.
Hans bror vägrade ge honom 30 lira som han var skyldig honom (cirka 150 svenska kronor)
och det som min älsklings mamma sade är nästan något oförlåtligt. Jag tycker så synd om min älskade Ramazan.
*Tråkigt inlägg för här är inga bilder. Familjen bråkade om vartannat, hälften utav dem satt ute på gatan och de andra inne så jag fick direkt inga bra bilder men kan visa några av dem jag har i alla fall sedan, detta var bara en snabb men lång uppdatering*
.::6/9 - 2009::.
Min man ville helst inte jobba kvar på det nya jobbet, alldeles för många anledningar till varför.. Men ändå vill hans chef att han ska komma så vad gör man? Det är som sagt bara några dagar kvar tills vi åker till hans hemstad.. Därefter när vi kommer till Alanya igen så ska här minsann hittas ett bra jobb.
.::3/9 - 2009::.
Vi skulle egentligen träffat Elenore igen men på grund av detta så blir det sorligt nog inte sant.
.::tat lugnt xD::.
.::min man är fotogenisk och det är inte jag::.
Vaknade ett visst antal gånger i natt, älsklingen skulle egentligen ha gått upp tidigt för att leta efter jobb och som jag skrev innan, att gå och höra om några jobb han skulle höra sig för igen men så tänkte han att det bara är ungefär 1 vecka kvar tills vi åker till hans hemstad. Vilket jobb accepterar honom ifall han bara jobbar 1 vecka för att sedan få vara ledig i cirka 5 dagar? Det är svårt så vi kommer antagligen bara slappa nu till vi kommer tillbaka till Alanya igen och då ska här börja jobbas. Men bara för att vara på den 100% säkriga sidan så gick han för att kolla upp några jobb nu på eftermiddagen i alla fall, vilket är bra men då blir jag lite ensam men det är någonting jag måste vänja mig vid. Det är inte lätt när man har väntat i 4 år på att få vara hos varandra föralltid.
Jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på med att göra idag eller senare ikväll rätt ut sagt, mat måste vi göra idag
(åt bara fruktsallad igår vilket resulterade till att jag var hungrig när vi skulle sova eller så är det för att min mage är dum. Någonting jah skulle vilja göra någon kväll snart är att jag och min man tar romantiska kort på stranden i solnedgången, någon får väl göra det åt oss men vem? Får väl gå till en sån där fotograf men hallå, nu måste vi vara ekonomiska. Jag skriver mer sen för nu kommer älsklingen min.
.::31/8 - 2009::.
Idag har vi bara tagit det lugnt eller inte så lugnt om vi ska vara ärliga. Mannen min har letat efter jobb och imorgon ska han gå och höra med några av de ställerna igen eftersom de ville det. Vi var på stranden en liten stund på eftermiddagen därefter gick vi hem och fräschade till oss för att sedan gå till affären och handla lite.
Jag har bara ätit fruktsallad idag, bra va?
Kvällen har spenderats med att vi har varit ute och gått samt då letat efter jobb.
Ni sitter vi här och tittar på lite tv, blir nog en film..
Senare är det läggdags haha xD..
.::lite sådär allmänt::.
Min man går nu och hör sig för om jobb, får se om han hittar något. Egentligen hade det varit skönt att bara mysa nu i 2 veckor tills vi åker till Adana och därefter Ankara men vi behöver som sagt pengar för att kunna spara till senare. Igår kväll satt vi och tittade på filmen "Fluke", en sorlig film om en människa som återföds på nytt som en hund och sedan letar rätt på sin familj eftersom han var gift och hade ett barn.
Har ni sett den? Jag har sett den några gånger och ändå börjar jag gråta. Synd det att den var dubbad på turkiska men min älskling översatte lite till mig. Efter filmen tog vi en promenad för att senare börja titta på en till film men då var klockan 2 på natten och vi bestämde oss för att sova för vi var så trötta och älsklingen skulle upp klockan 10 för att gå och prata om ett jobb klockan 11. Får se hur det gick när han kommer hem.
Jag vet inte riktigt annars vad vi ska ta och hitta på för något idag, det kommer som det kommer.
.::tralala::.
Ramazan slutade sitt jobb på restaurangen för att kunna söka ett annat jobb. Kanske Kebab - stället hör av sig till honom men man vet ju som sagt aldrig. Varför han slutade jobbet där var för att han helt och hållet inte tyckte om det, det var ingen restaurang utan snarare en bar, vilket han inte tycker om. Sedan var jobbtiden mellan 9 - 13 där emellan en liten breaktime för att sedan börja 16 - någon tid på natten vilket resulterade 15 timmars jobb.
Och det betydde att vi bara hade 3 timmar med varandra varje dag om man inte räknar med timmarna man sover. Detta var någonting som var omöjligt för oss eftersom vi vill vara i varandras armar varenda sekund.
Vi får helt enkelt hoppas på att han får ett annat jobb men det ska vi kolla upp sedan när vi
kommer hem ifrån Adana.
Idag vaknade vi vid tolv, sedan gick vi och handlade lite mat och jag köpte mig en tröja
(vilket jag är i stort behov av) sedan har vi bara legat på stranden, vi är mörka båda två nu haha..
Nu har vi precis duschat och ska göra vid maten också.
.::lite om idag::.
.::vad ska detta inlägg heta::.
Innan klockan blev 4 så var jag och min man på stranden från ungefär klockan 13. Jag träffade äntligen Elenore, en riktigt trevlig och snäll tjej som jag hoppas att få träffa igen och umgås mer med snart. Men som sagt är det synd att hotellet hon bor på är på andra sidan stan och jag får inte gå fram och tillbaka själv dit så vad ska jag göra?
Halv 9 är det i alla fall "Fear Factor" på den turkiska Tv:n, får se om det är på turkiska eller dubbat till det från engelska.
Min man vill att jag kommer till hans jobb tidigt men jag får se när jag känner mig hungrig, får inte äta tillsammans längre nu eftersom han jobbar hela tiden och inte vill jag äta själv för hur roligt är det på en skala?
Ska göra mig i ordning så småningom, jag skriver mer senare.
.::mysig eftermiddag::.
"Jelly Belly" med jordgubbssmak och "Ruffels" chips med smaken ost och lök *god andedräkt, ja jag vet men det är bara till att borsta tänderna sedan xD.
.::27/8 - 2009::.
En ny DJ är vad de behöver för de spelar samma dåliga musik om och om igen, hur orkar man lyssna på det?
De spelar musiken från en laptop så att spela annan musik ska egentligen inte vara något problem alls.
Ärligt talat känns det lite ensamt eftersom han nu kommer jobba så mycket och jag kan inte skaffa mig något jobb nu när det är så varmt och dessutom så har alla personal för det är mitt i säsongen. Så jag sitter här hemma och filosoferar, skulle ha gått till stranden idag men hur kul är det att gå dit själv? Dessutom så har min mage lite panik om ni förstår vad jag menar haha.. men imorgon bär det av mot stranden och ska nu träffa en tjej som heter Elenore nu i dagarna så då kan jag umgås med henne, inte så ensamt längre.. Jag kan heller inte sitta på min mans jobb hela dagarna, då blir inte chefen glad och hur roligt är det på en skala?..
Han ringde mig nu precis, frågade ifall allt är okej men det är inte så jätte okej men någon av oss måste som sagt jobba så att vi får ihop lite pengar. Jag hoppas att han kommer snart för jag saknar honom nåt sånt fruktansvärt.
Jag får se vad som händer ikväll, tar nog kontakt med Elenore men hennes hotell ligger på andra sidan stan och jag kan Kanske hon och hennes familj kan ta sig till något ställe någonstans i närheten av var jag och Ramazan bor?
Hon och hennes familj hoppar i alla fall av här i närheten när de åker till stranden, de är säkert där nu men med min mage idag så går det inte.. Får sms:a henne och fråga ifall vi kan träffas ikväll men ska jag gå själv hem sedan?
Snart får jag se om mannen min kan ta med sig lite mat hem från jobbet eller så får vi laga något tillsammans igen innan han går till jobbet igen om inte så får vi först gå till affären..
('v')ingenting kan beskriva eller förklara för hur mycket jag älskar honom och hur mycket han betyder för mig('v')
Så nu har vi bara Ambassaden kvar för min mans intervjutid så att kunna stanna i Sverige. Lite ensamt känns det nu, inte alls bra. Jag saknar han så fort som han går från mina armar. Undrar hur det går för min lilla älskling, jag vet att han är duktigt så det ska nog inte vara några problem. Får se om han får stanna och jobba där sen varje dag, personalen skulle testa han ikväll bara. Lite dumt för han tjänar inga pengar på det så egentligen sitter jag här ensam för ingenting.
Jag ska träffa han på jobbet senare, när han ringer eller sms:ar mig, kan inte gå dit nu och ta upp ett av turisternas bord.
Men jag har heller ingen aning om när han kommer att höra av sig. Nu har jag skrivit mycket om min man, många säger att man är beroende men vad ska jag säga "He Is My Own Personal Brand Of Herion". Ni får tycka, tänka och säga vad ni vill, jag bryr mig inte och jag tar inte åt mig det heller. Jag känner mig själv och likaså min Ramazan.
Han är mannen i mitt liv, ingenting i hela världen kan beskriva eller förklara för hur mycket jag älskar honom och hur mycket han betyder för mig.
.::alanya::.
23/8: Dumma incheckningspersonal på Kastrup, jag tog för givet att vi skulle vi sitta jämte varandra när vi checkade in tillsammans men inte då, vi satt på platserna mot varandra som är vid gången på flygplanet så när jag märkte det så började jag gråta. Men personalen på flyget ordnade därefter platser åt oss så att vi fick sitta tillsammans.
24/8: Efter 14 timmars resande var vi äntligen i Alanya men än fick vi ännu inte sova, det blev till att leta hotell och inte visste vi att det är så mycket dyrare nu än vad det är under turkiets vintertid men äntligen efter cirka 2,5 timme hittade vi äntligen ett hotell och fick då sova. När vi hade sovit i ungefär 2 timmar bara så steg vi upp och åt frukost på hotellet (frukost och middag är inräknat i priset för 1 natt). Sedan bar det av till att leta lägenhet och efter ytterligare en lång tids väntan och gående i den stekheta solen hittade vi en lägenhet som är perfekt för oss.På kvällen åt vi på restaurangen och träffade min familj via msn och sedan gick jag och min man ut en sväng för att sedan komma hem och sova..
25/8: Idag har vi bara checkat ut från hotellet vi låg på och flyttade sedan in i våran lilla lägenhet. Sedan blev det ett tag på stranden så nu sitter jag här och är solbrun och fin. Ikväll ska vi laga mat tillsammans, gå ut och sedan bara mysa.
* Har tyvärr inte tagit några bilder ännu men det kommer så småningom*
.::pikachu, drömmar, ullared och turkiet::.
Igår ringde min vän Jessica mig och frågade ifall vi kunde ta en sväng om Gekås (Ullared) och det var helt klart att jag ville det men det blev lite bråttom för jag hade endast 1 timme på att göra mig i ordning och då hade jag inte ens duschat. Jag hade tänkt mig mysa hela dagen därför var jag inte klar på långa vägar. Det var lite konstigt för att igår natt så hade jag en dröm om att jag var på Ullared
(det heter Gekås själva shoppingcentret men alla säger Ullared) och i drömmen hade jag bara några timmar på mig att köpa in allt som jag behövde och denna drömmen blev verklig.
Men det är en sak som jag inte förstår, vad gör Pikachu i mina drömmar nästan hela tiden? Jag köper saker som har att göra med den söta lilla figuren.. Någon som har den i mjukisdjur som man kan få köpa eller någon som vet om man kan köpa den någonstans?
Jag har viljat ha sedan jag var liten men fick den aldrig och inte fick jag köpa heller haha..
Det jag köpte var:
* Hårinpackning
* Gosedjur till min mans bröders barn och systers -
Nu gäller det bara en pojkpresent med, vad ska jag ge till en liten pojke på 3 år?
Gosedjuren jag köpte var en kanin och ett lamm sedan har jag en kanin till som jag köpte för ett tag sedan.
* Hårfärg för att jag måste slinga om håret snart * 2 - en till min syster
* 2 svarta leggings
* 2 fotlänkar (det är så snyggt till ett par solbrända ben)
* 4 små godisar för 10:-
* Hårklämmor
* Mascara
* 2 Eyeliner
* Snickers
Tråkigt väder idag igen, det är inte alls så roligt men jag ska inte klaga för det kommer vara så varmt i Turkiet sedan.
.::turkiet, lägenhet, visum och laptopväska::.
Det är så mycket saker som händer nu:
* Jag beställde en laptopväska från http://megastore.se
Det var mest krångel med den hemsidan eftersom jag fick fel väska hemskickad. Egentligen skulle jag ha en rosa handväska med måttet av en laptop upp till 15,4 men så fick jag någonting helt annat. En rosa laptopfodral som hade måttet av en laptop för högst 13,3 så det gick helt enkelt inte. Jag fick även fel pris för den väskan men det problemet ska snart vara fixat för jag fick skicka tillbaka den på deras bekostnad och de ska även skicka mig den laptopväskan som jag ville ha från början så ändå får de ett litet plus i kanten för att de förstod att de hade gjort fel och skickar mig den jag vill ha plus att de betalar returfrakten.
Klart att man vill ha den tjejiga rosa laptopväskan istället för en tråkig rosa tjejig laptopfodral.
Väskan har som sagt även axelband så den kommer passa perfekt som handbagage på flyget till Turkiet.
Bort med fodralväskar, de kan man inte gå runt och bära på - om man inte vill ha dem i handen förstås..
Sen till punkt nummer 2:
* Jag måste börja packa nu eftersom snart så sticker jag och min man till Turkiet.
För att än en gång gå på intervju i Ankara så att han kan få uppehållstillstånd här i Sverige så att vi kan leva vårat liv här.
Vi fick som sagt uppehållstillstånd (UT) innan men det har blivit någon slags krångel med det.
Jag skickade min älskling ansökningsformuläret för UT men skrev att vi bara skulle ha det för 4 månader eftersom vi kan inte stanna hos min familj hela tiden (fråga mig inte varför). Så medans dessa 4 månaderna han skulle tillbringa här
så skulle vi tillsammans ytterligare en gång men från Sverige då, ansöka om förlängning men så lätt som det låter är det inte. Även om han fick UT för de 4 månaderna så kan vi inte förlänga, även om vi har gift oss och eftersom vi skrev vilket datum han ska åka tillbaka till Turkiet så är vi tillbaka på ruta 1 igen.
Men 4 - 6 månaders semester till mig gör inte så mycket och att även upptäcka mer av Turkiet gör det hela så mycket lättare. Och såklart att träffa min andra familj igen vilket var ett tag sedan, Januari närmare bestämt.
Så i November kommer jag och min man sitta i biomörkret tillsammans och titta på andra filmen av "Twiligt The Saga" - filmerna som heter "New Moon".
Så fort som vi kommer till Turkiet så måste vi leta upp en lägenhet, den får vara liten och mysig och dessutom vara möblerad, är det någon av er som vet någon sådan lägenhet i Alanya så är det bara till att höra av sig.
Och sedan undrar jag hur ni som håller till i Turkiet, hur gör ni med Visum? Jag har hört att vissa åker till den grekiska delen av Cypern för att få en ny stämpel i Passet men sedan finns de dem som åker någonannanstans eller till och med de som betalar Polisen för att få en ny stämpel i sitt Pass. Vad är bäst (även om jag inte vill åka utan min man för han kommer ine över till den grekiska sidan av Cypern och jag vill inte åka själv) och hur gör ni?
('v')mys framför tv:n med min man('v')
Jag sitter nu i min älsklings armar i sängen och tittar på "Pongo Och De 101 Dalmatinerna".
Har sett den så många gånger innan men de gångerna har jag sett det dubbat på svenska, vilket både kan vara negativt och positivt. Det positiva är att man förstår skämten så mycket bättre, eller vad säger ni?
.::tankar och funderingar::.
Nu är det inte lång tid kvar tlls vi närmar oss Alanya, det krävs en hel del planering. Det är som sagt en hel del saker som jag kommer få behöva lämna här men det får jag tillbaka när vi är i Sverige igen (när det nu blir).
Min man kommer jobba för att vi ska få ihop det ekonomiskt och vad lilla jag kommer göra har jag i stort sett ingen som helst aning om. Att börja jobba som Guide är för tidigt, man måste vara 21 eller om det var 22 och inom vissa resebolag så måste man även ha körkort vilket jag inte vet om, när och hur jag kommer få.
Vi kommer ner dit i Augusti mitt i natten, då finns det ingen transport till dit vi ska så vi kommer antagligen få vänta några timmar på flygplatsen men det gör inget, bara jag är i min mans armar.
Jag tänker mycket på flygplatsen, alldeles för många minnen dyker fram i mitt huvud.
Men de minnerna är bara minnen nu, det kommer aldrig hända igen, vilket känns underbart
för jag klarar inte av det här en gång till:
* Att säga hejdå till min älskling för att jag var tvungen til att åka tillbaka till Sverige - Det var det värsta jag varit med om.
Men sedan finns det fina minnen också:
* Att springa från flygplanet det fortaste man kan när det har landat för att kasta mig in i min mans armar utanför flygplatsen (eftersom han inte fick vänta där inne)
men ibland så har jag även fått vänta på min väska då min familj inte har åkt med mig.
Senaste Inläggen
