Häromdagen så blev min man tvungen till att gå till jobbet 2 timmar tidigare men bara för det så tog han 1 timmes extra ledighet på den eftermiddagen. Egentligen slutar han efter nio på kvällen men tiden blev väldigt sent den kvällen och han var då fortfarande inte hemma. Han ringde mig och sade att 20 personer var där för att äta.
Jag sade då till han:
"Du kan säga åt dem att gå någonannanstans för att äta så kan du komma hem till mig för jag saknar dig så".
Han var sugen på att göra det men så kan man inte göra, vilket är synd är haha.. såhär är det i Turkiet,
cheferna tar ingen som helst hänsyn för sin personal och det är väl bara för mig att acceptera även om jag gärna hade gått dit och gett han en eller två sparkar eller kanske tre i rumpan haha..

Jag mår bättre nu än vad jag har gjort innan, pratade med en nära vän till mig för några dagar sedan som förstår mig till skillnad från vad vissa inte gör. Skönt att ha någon i alla fall som förstår en. Tack D ^^

---

Nu till lite saker som har hänt sedan jag skrev förra inlägget:
.::Turkar som stöter på en fastän de vet att man är gift eller redan har sällskap::.
Jag och min man hade varit och handlat några saker från olika affärer och när vi väl skulle gå in på Migros
så får man inte ta med sig andra fulla matkassar in så jag fick stanna utanför, vilket inte var bra - inte alls bra.
Jag stod där och rätt som det är så kommer det en turk förbi mig och säger på turkiska
(han tog väl förgivet att jag inte skulle förstå vad han sade) att jag är söt och är hans sötnos.
När jag sedan berättade det för min man, skulle inte ha gjort det så ville han genast veta vart detta hände och vem det var så han kunde gå dit dagen därpå för att "snacka" med honom. Jag berättade och som tur var lyckades jag lugna ner honom så han gick inte dit sen för jag sade vart det var. Men han sade att han såg från fönstrerna vem som hade sagt det till mig..

När jag var på hans jobb häromdagen så var det en annan turk som stötte på mig, konstigt för han vet gott och väl att min man är bredvid mig och pratar med mig när han kan gå ifrån jobbet lite (jag satt ute på uteserveringen) och samt pussar lite på mig ibland, diskret så inen typ ser.
Men så fort han gick ifrån så börjar den turken stöta på mig och min man kommer dit snabbt igen och ber mig flytta på mig för att han sedan sätter mig vid ett bord inomhus. Tror ni inte att den turken sedan sätter sig tillsammans med chefen där inne med själva entertainer personen och pratar med varandra. Rätt som det är så börjar turken och entertainer personen att slås och min man ska såklart gå emellan för att försöka stoppa dem och som jag är så börjar jag skaka och skrika. Men det gick bra iallafall.
Min älskling berättade senare för mig att han ville inget hellre än att slå till den turken när han såg att han satt och snackade med mig. Ibland så är svartsjuka lite gulligt men går det till överdrift så är det bara jobbigt.
Men som min man säger så bevisar svartsjuka att man verkligen älskar varandra.
Vilket han har rätt i, utan svartsjuka så har man inga känslor för varandra förutom om man inte är säker på sig själv och sin partner. Men trots det så kan man ändå vara svartsjuk och avundsjuk.