.::det där med väskor::.

Mycket har hunnit bli gjort idag, tagit kort på min Britney Spears samling som inom kort kommer uppdateras här.
Jag här även renbäddat och det enda jag har kvar att göra nu är att packa min väska,
inte många dagar kvar nu, kan knappt tro att det är sant.


Drömmen: Jag var på Antalyas flygplats (hade precis landat), jag sprang till min man.
Vi kramade, skattade, grät och kysste varandra.
(Ja, klart som fan att jag skiter i att vänta 30 minuter på min resväska
när jag istället kan spendera den halvtimmen utanför flygplatsen med min älskling.
Dessutom så är min familj med mig och dom har lovat att komma ut med min väsa när alla har fått sin väska -
inte en sekund ska gå till spillo här inte.)

Men i min dröm kom min resväska sent så hela familjen fick gå ut och sätta sig för att vänta på information om den. Pappa visste inte heller tydligen om att jag och min fästman ska tillbringa tiden i Alanya
och inte på semesterstället där min familj ska vara, vilket är konstigt eftersom i verkligheten vet han det.

Via bil (min man skulle köra) åkte vi till Alanya.
Vi kom på en brant väg, där endast en bil kan köra och inte två i jämte varandra.
En lastbil låg före våran bil och älsklingen tänkte vara tuff nog att köra om den.
Det går ju fan inte, sa jag. Men envis som han är så skulle han prova och jag tror att på något sätt så lyckas vi i drömmen.

Väl i Alanya gick vi upp på ett slags berg för att kolla lite, då ser vi min väska ligga där (konstigt jag vet).
Vi tittar på den men då är det inte den, vi öppnar den och ser en stor tickande bomb
så vi springer ner till första bästa pool och hoppas i den sen säger allting bara: bang!
Ett tag efter det går vi till ett annat hotell för att fråga efter min väska.

En kille jag känner igen därifrån (en tjejs man tror jag det är nu).. men sen var det inte han men i alla fall.
Jag frågade honom om han sett min väska.
Han sa att om en timme kan han gå och kolla men 1 timme har jag inte tid med att vänta och inte heller min man.
Så vi går och frågor i receptionen tror jag och där får vi tag på min väska.
Jag kollar inuti den och den är som gott som tom.
Därefter går vi och shoppar tillsammans med min familj (ja, tydligen är dom i Alanya med för tillfället)
och då försvinner min man men han kom tillbaka lika fort igen med en påse chips i famnen.

Jag drömmer alltid om min väska, jag förstår inte varför.
Jag är rädd för att den ska försvinna haha.
Jag förstår lite varför jag drömt detta:


- Chips påsen: eftersom pappa åt upp mina chips i förrgår

- Hemskigheterna - bara därför

- Bil - taxi till Alanya (kanske)

- Den branta vägen - bussvägen till hans hemstad är jävligt brant och den är jag livrädd för

Kommentarer



Namn:
Remember me

E-postadress: (publiceras ej)

Blogg/ Hemsida:


Vad har du på hjärtat?:


RSS 2.0
free counters

Mina besökare
Totalt:
Denna månad:
Denna vecka:
Idag:
Online nu: